Finns så mycket att se som man inte visste om!!

kräftorFörst till Gunilla och Lars-Erik för kräftpremiär! De har eget kräftvatten och Gunilla är verkligen duktig på att koka kräftorna så de blir supersupergoda! Även så denna gång!! Som vanligt en trevlig samvaro och den här gången sov vi över i husbilen.

Nästa morgon efter frukost efter skogsbrandenoch tandborstning åkte vi inåt landet via Norberg. Målet var den här gången Oljeön i Ängelsberg (i Bergslagen). Vägen fram till Ängelsberg går över en bergskam där det så lång ögat kan nå är fullständigt sönderbränt efter den stora skogsbranden för tre år sen. Det är ett spöklikt landskap som ger stora obehagskänslor! Det går givetvis inte att föreställa sig hur det var när det brann – det tror jag inte att man kan! Nu hade det börjat växa lite rallarros och lite grönt här och där. Så småningom kom vi igenom området och naturen blev normal igen med prunkande gröna träd och oförstörda trädgårdar och hus.

I Ängelsberg finns förutom bruket med sin speciella miljö alltså även Oljeön! Antar att ni liksom jag aldrig hört talas om denna ö. Där är värlPetroliadens äldsta bevarade oljeraffinaderi! Den ”galne” entreprenören Pehr August Ålund hade den osannolika idén att raffinera olja i Bergslagen! År 1875 förverkligades idén då fabriken byggdes på ön utanför Ängelsberg och ett litet samhälle bildades på ön där människorna levde och arbetade året runt. Under 50 år tillverkade raffinaderiet lysolja, fotogen och diverse fetter som försågs till de svenska hushållen och industrin. Råoljan som användes kom bland annat från Pennsylvania i USA och transporterades genom Strömsholms kanal till Ängelsberg. Idag är fabriken ett museum och här fick vi – efter att ha åkt den lillalilla färjan Petrolia över sundet – se den intakta och orörda fabriksinteriören. det vackra bostadshuset och byk- och bagarstugan. Här finns många av de ursprungliga miljöerna kvar. Så otroligt imponerande att kunna starta detta! Denna Pehr August oljeönmåste ha mött mycket motstånd och hån innan Ängelsbergsborna insåg att detta verkligen blev av!! Så många ställen vi har i vårt avlånga land som man inte hört talas om men som det ger så mycket att leta reda på och se vilka entreprenören vi haft i vårt land!!! (var finns såna idag??)

Färden fortsatte till en camping i Malingsbo. Detta blev en sån där dyster upplevelse! Den typen av camping som vi tycker absolut sämst om!! Främst är det husvagnsägarna som breder ut sig med stora förtält och en uteplats med trägolv och gärna trästaket runt om och lite växter t ex en liten häck och kanske några som trädgårdstomtar på altankanten! Men eftersom det knappast finns några s k ställplatser för husbilar med el och service så får vi husbilsägare acceptera att camping är det som gäller om vi vill ha el och service! Fricamping är ok men det fungerar inte många nätter i rad. Hoppas att Sverige bättrar på sig när det gäller att arrangera ställplatser till husbilar – går i och för sig att ha dem på en vanlig camping men då lite separerade från husvagnsägarna som står året om och breder ut sig!

Sen en skön färd mot Styrsjöbo igen – borta bra men hemma bäst! Nu ska vi planera nästa utflykt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *