Så fortsätter vår färd upp mot kalfjället! Vägen är jämn och fin och ganska nyasfalterad – skönt eftersom det enligt uppgift kan vara mängder av tjälskott. Tyckte ett tag att landskapet var befriat ifrån lupiner men inser att det är som vanligt i vårt land – sommartid är dikesrenarna täckta av lupiner och skyltar med ”Loppis”!!

Maken köper fiskekort (han har stoppat in kastspöet i husbilen innan vi startade). Så nu får vi leta efter en lämplig sjö eller vattendrag så han får fånga fisk! Men vad gör vi om han verkligen får fisk?? Jag har ingen större lust att rensa nyfångad fisk – köper hellre en rökt röding någonstans efter vägen!! Så vi beslutar att OM han lyckas fånga något så får det slängas tillbaka. Det blir till att kasta  och kasta!!!

Vi kommer till byn Jorm som ligger vackert vid Jormsjöarna. Det är en avlång by eftersom alla hus ligger utefter den stora vägen. Hit återvänder vi om en stund då vi i en affär frågar efter rökt fisk och får svaret att Jorms Camping säljer rökt fisk. Någon rökt fisk finns inte på campingen men där råkar barnbarnet till morfar som fiskar och röker vara och han ringer sin morfar och gör upp om att vi kommer och köper fisk. Ynglingen åker sen med oss – för första gången i sitt liv i husbil – till morfar och vi köper två härliga rökta rödingar.

Vi åker förbi Blåsjön (bekanta namn) och tar sen av stora vägen och åker till Ankarede. Ankarede är en traditionell samisk samlingsplats och har ett gammalt träkapell från 1898. Kapellet är öppet så vi går in i den fina lilla samiska kyrkan. Vi ser  inga samer och inga renar men det är en fin liten by med små hus och kåtor.

Nu hittar vi en bra fiskeplats och maken försvinner nerför en slänt och blir borta en stund. Han kommer tillbaka – nöjd med fisket för det blev inget napp!!!

Nu börjar vägen smyga sig ännu högre och kantas snart av fjällbjörkar och i fjärran syns kalfjällen som strax tar över all utsikt. Det ligger snöfläckar på alla fjällen och ibland även nära vägen.  När vi är uppe på själva kalfjället tar utsikten nästan andan ur oss! Det är så otroligt vackert och solen lyser i sitt nedgående över vidderna. Här har vi en s k fricamping dvs vi står tillsammans med andra husbilar rakt upp och ned på kalfjället utan några som helst bekväma faciliteter! Det enda märkliga och lite oförklarliga som händer är att det flyger två vita måsar över vidderna – visste inte att måsar höll till häruppe!!